Omfamna din mörka sida

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPin on PinterestPrint this page



av: Dallas Jeffs
De flesta av oss strävar efter att vara goda människor. Om det sedan innebär att skänka pengar till välgörande ändamål, ideellt arbete eller att bara hjälpa vår familj med något, så gör vi saker bara för att känna tillfredsställelsen av att ha gjort en god gärning. Men detta väcker samtidigt en intressant fråga: om vi måste utföra vissa handlingar för att känna oss som goda människor, så vad är då vårt grundläggande värde? Om vår godhet bevisas genom att vi utför vissa gärningar, vad för slags människor är vi då om vi inte utför dessa gärningar?

Vi har alla en mörk sida, oavsett om vi erkänner den eller inte. Varför skulle vi dölja att vi har det? Det kan finnas många skäl till att göra det. Det finns ett socialt tryck att vara ”god”. Vi kanske hemlighåller våra mörkaste tankar, vårt ohyfsade, mindre ”politiskt korrekta” själv, av rädsla för att framstå i dålig dager. Men undvikande är sällan en lösning.

Carl Gustav Jung och skuggan

Under 1900-talet framkastade psykologen Carl Jung teorin att varje mänskligt sinne har en mörk eller dold sida, som han kallade ”skuggan”. I jungiansk filosofi är skuggan den omedvetna delen av vårt sinne, den som vi inte själva kan identifiera. Det är logiskt att vi tenderar att tona ned eller ignorera de aspekter av vår personlighet som vi inte gillar, så följaktligen består skuggan oftast av sådant vi inte gillar hos oss själva och blir därför en negativ kraft. Den är en plats i sinnet där vi döljer sidor av oss själva som vi fruktar eller föraktar.

Jung trodde att särskilt hos personer med låg självkänsla, kunde energin i skuggan växa sig stor nog att ta över de mer positiva aspekterna av personen. Rädslan för kritik kan nämligen få oss att begrava ännu fler delar av vår personlighet i skuggan, oavsett om delarna är negativa eller inte. Mot denna bakgrund kan du redan se varför det kan löna sig att undersöka och omfamna sin skugga.

Jung själv ansåg att en av nycklarna till att bli en fullt realiserad människa, kapabel att kontrollera sina drifter och känslor, var att omfamna skuggan med sitt större medvetande. Att ignorera skuggan är jämförbart med att ignorera en del av den egna kroppen, vilket skulle vara skadligt i längden.

De flesta av oss har en idealbild av den mest positiva versionen av oss själva, en bild som byggts upp av vårt ego. När vi misslyckas med att upprätthålla denna version kan vi uppvisa en mängd negativa reaktioner inklusive nervösa sammanbrott och utbrott av ilska och hämndlystnad. Ju mer av oss själva vi kan omfamna, desto mindre är risken för sådana utbrott. Att omfamna och acceptera sig själv fullt ut, betyder att acceptera alla aspekter av sitt beteende och sin personlighet, oavsett om de är positiva eller negativa.
När du har accepterat ditt eget mörker, blir du bättre på att känna igen det hos andra.

Vad är då ”goda” egenskaper?

Att omfamna sin skugga innebär att identifiera den. Oftast är det lättare att se det mörka när det hålls upp mot ljuset. För att hitta skuggan, måste du kanske börja med att identifiera de bästa egenskaperna eller delarna av dig själv – vad du anser vara dina ”goda egenskaper”. Men det väcker förstås frågan, hur definierar man vad som är goda egenskaper hos en människa?

Någon skulle kunna hävda att detta att vara god innebär att ha en god moral, men vad som är god moral är mycket subjektivt – dina idéer om vad som är ”god moral” kan ha formats av din uppväxt, din religion, din utbildning och många andra faktorer som helt skiljer sig från normerna i en annan familj eller kultur. Detta skapar inre och yttre konflikter. För du vet inte alltid exakt vad som är det moraliskt rätta att göra, och du vet definitivt inte vad som är moraliskt rätt för andra och som motiverar dem att bete sig som de gör.

Många tror att godhet är att vara osjälvisk. Att ge bort alla sina ägodelar, att ägna sin tid åt att vårda barn och gamla, att engagera sig i volontärarbete för en välgörenhetsorganisation- är exempel på osjälviska handlingar som kan betraktas som goda, men det finns något som heter ”för mycket av det goda”. Människor som är alltför osjälviska riskerar att bränna ut sig. Att basera sin identitet på att vara god mot andra människor men inte mot sig själv vänder mörkret inåt. Och det räcker inte att bara tänka positivt. Acceptans och kärlek till sig själv baseras inte bara på vad vi tänker utan också på vad vi gör.

Det är mycket svårare att ta hand om andra om du inte först har tagit hand om dig själv. På en flygresa när flygvärdinnan instruerar passagerarna vad de ska göra i en nödsituation, uppmanas de att sätta på sig sin egen syrgasmask innan de hjälper någon annan att sätta på sin. Samma logik gäller i vardagslivet – du är mycket bättre rustad att fokusera på andras behov när dina egna behov är tillgodosedda. En förutsättning att kunna göra det är att vara helt ärlig mot sig själv, särskilt när det gäller aspekter av oss själva som vi ogillar. Istället för att ständigt försöka upprätthålla vår egen idealbild av moralisk godhet, är det bättre att erkänna för sig själv att vi ibland är långt ifrån idealbilden. Åtminstone bör vi erkänna att vår moral kan ha brister eller är annorlunda för andra människor. Vad som är moraliskt acceptabelt för en person behöver inte vara det för en annan person, och så vidare.

Att vi erkänner vår egen mörka sida hjälper oss att se både ljuset och mörkret i andra människor. När vi har accepterat vårt eget mörker, är det lättare att se och acceptera det hos andra – att acceptera att andra inte heller alltid är hundraprocentigt goda, men att negativa handlingar för den skull inte alltid beror på ondska. Vi gör misstag ibland, det är mänskligt och det händer för alla.

Omfamna din egen mörka sida

En del verkar vara särskilt bra på att se mörkret (det de uppfattar som mörker) i andra människor. Det märks särskilt tydligt i dag, när sociala medier och olika former av digital kommunikation gör det enkelt att starta en anonym attack mot någon som anses ha gjort något fel. Mobbens mentalitet är kännbar på Internet. Vi ser exempel på hur människor går för långt i att påpeka mörkret hos andra.

I sociala medier finns också en slags bedragare, internetbedragare, nätfiskare och folk som förr kallades sol-och-vårare, som lurar och förför sina offer med en falsk fasad. Bedragare är människor med låg självkänsla som, enligt Jung, behåller större delen av sitt jag i skuggan.

Vi ska inte tolerera bedrägeri, men vi kan tolerera individerna själva – åtminstone tillräckligt för att försöka hjälpa dem.
För en person som hela tiden blir mobbad i skolan, känner sig värdelös på jobbet, inte har vänner eller en sund bekantskapskrets, kan tanken på att bli en ”sol-och-vårare” eller bedragare vara mycket attraktiv. Det ger en subtil känsla av makt som kan användas mycket effektivt, trots att makten kommer från en negativ plats. De flesta av oss vill bara bli accepterade. När vi inte blir det är vi mer benägna att förställa oss.

Kanske har vi blivit alltför snabba att anklaga och straffa andra. Internets anonymitet ger oss stora möjligheter att agera ordningspoliser och förstorar upp en enda sida av historien. Om vi ser på mörker som den andra sidan av ljuset, snarare än en enskild persons enda kvalitet, kanske vi skulle vara mer benägna att se förbi mörkret.

När mörkret får ta över

Vi har sett exempel på människor där mörkret fått möjlighet att ta över. För kändisar som O J Simpson och Bill Cosby, t.ex. Det är förstås svårt att veta vad som pågår i huvudet på alla som begår övergrepp, men vi kan spekulera kring om detta att vara en offentlig person som uppfattas som en förebild, ger skuggan den inre press och stress som den behöver för att växa. Så småningom blir trycket för stort och brister i ett utåtagerande gentemot andra människor.

Vi kan lära oss något av dessa exempel för vår egen del. Hur klichéartat det än låter; det finns inget ljus utan mörker och det finns inget mörker utan ljus. Vi alla måste tillåtas att omfamna vårt mörker, göra misstag och ibland frossa i aktiviteter som varken är osjälviska eller moraliska. Det går att erkänna mörkret inom oss och uttrycka det på ett konstruktivt sätt.
När vi omfamnar vårt eget mörker visar vi andra att det är, okej för dem också att anamma sitt mörker.

Hur gör man detta?

Det första man kan göra är att bli medveten, titta på sig själv. De negativa aspekterna av vår personlighet är ofta lätta att identifiera, ingen är glad och omtänksam 100 procent av tiden. Men konsten är att vara medveten- att faktiskt lägga märke till sitt humör samtidigt som det pågår – vilket inte alltid är så enkelt.

Vrede och avundsjuka

Vrede och avundsjuka är exempel på känslor som ofta anses som negativa och därför inte erkänns utan undertrycks, dvs finns i vårt omedvetna- i skuggan.
Men även sådana känslor som vi anser vara negativa,har en kraft som vi kan använda konstruktivt. Nyckeln till att utnyttja sådana känslor för ett gott syfte är att vara ärlig mot sig själv och att identifiera vad de beror på.

Det finns två typer av avundsjuka: godartad och elakartad. Godartad avundsjuka är tex den typen av avundsjuka som tydligt kommer från en önskan att uppnå ett mål. Om du till exempel har som mål att springa ett maratonlopp, men kompisen klarar ett maraton före dig, då kanske du känner dig avundsjuk på din vän. Denna typ av godartad avundsjuka kan fungera som en sporre, en ytterligare motivation att fortsätta träna och inte ge upp målet att springa ett maraton. Då är avundsjukan en kraft som används konstruktivt.

”Elakartad” avundsjuka är om du känner att du vill såra någon annan för att de lyckats med något. Det är enkelt att omvandla skadlig avundsjuka till att bli godartad avundsjuka – bara identifiera vad det är exakt som gör att du är avundsjuk på den andre. Sedan, fokusera på att själv uppnå detta, i stället för att såra någon som redan uppnått det du avundas. Detta exempel visar oss, återigen, att det viktigaste steget för att kunna omvandla negativa känslor är att erkänna dem. Det första steget för att lösa ett problem är alltid att erkänna att det finns ett problem.

Ilska kan också användas konstruktivt. Vi människor tenderar att vara mer riskbenägna när vi är arga. Precis detsamma gäller när vi är entusiastiska och glada. Om vi exempelvis blir arga för att vi inte har råd att betala våra räkningar, kanske det motiverar oss att söka ett bättre jobb. Vi kanske engagerar oss i en politisk grupp som kämpar för bättre löner, eller startar eget vid sidan om vårt ordinarie jobb för att tillgodose de behov vi har identifierat att vi har.

Ovanstående är exempel på ilska över hur saker och ting förhåller sig. Men vad händer om du är arg på en annan person? Återigen, första steget är att identifiera källan till din ilska. Detta kan kräva lite ansträngning, men om du förstår vad som gjorde dig arg, är du bättre rustad att ta dig igenom dina negativa känslor och arbeta för en förbättring av relationen, vilket är konstruktivare än att tex ta till våld mot den du är arg på.

Vår skuggsida kan omfatta många saker. Eftersom bedömningen av vad som är ljus och mörker är så subjektiv, kan det som en person anser är en negativ egenskap, anses vara en positiv för någon annan. Det är lätt för oss att tro att om vi bara undertrycker våra mörka sidor blir vi älskade och accepterade. Sanningen är mycket mer komplex – och mycket mer förlåtande. När vi omfamnar vårt eget mörker och utnyttjar kraften i negativa känslor på ett konstruktivt sätt, visar vi både för oss själva- och för andra att det är okej att omfamna den mörka sidan då och då.

Artikelförfattaren, Dallas Jeffs är frilansskribent, konstnär och science-fictionfantast. Hennes hemsida: happyspacenoises.com

ANNONS

RELATERADE ARTIKLAR: