Kan du skilja mellan negativa känslor som vrede och skuld?

differentemotions

Om du kör in i bakdelen, på bilen framför dig vid ett rödljus, kanske du känner en blandning av olika känslor såsom ilska, ångest och skuld. Föraren av den bil du körde in i kanske känner sig arg och frustrerad över din vårdslöshet, men känner troligtvis inte så mycket skuld. Förmågan att kunna identifiera och urskilja olika negativa känslor hjälper oss att hitta problemet och vad det var som orsakade vissa känslor från första början. Vissa människor kan urskilja känslan av ilska och känslan av skuld, medan andra människor blandar ihop dessa två. Det är ännu svårare att skilja mellan ilska och frustration.

Våra känslor hjälper oss – ta till exempel rädsla – den signalerar till kroppen att den ska göra sig redo för att antingen fly eller fäkta i en farlig situation. Men känslor kan också skapa problem – till exempel för deprimerade människor som inte kan sluta älta det negativa, säger Gal Sheppes vid Stanford Universitetet som utfört en studie tillsammans med sina kollegor Gaurav Suri, James J. Gross och Susanne Scheibe (vid universitetet i Groningen).
”Som tur är kan vi bearbeta våra känslor, på olika sätt” säger han.
I en annan studie som publicerats i tidskriften: ”Psykologisk vetenskap” (Psychological Science en tidskrift för föreningen för psykologisk vetenskap), presenterar forskaren Emre Demiralp (Universitetet i Michigan) och hans kolleger en hypotes om att kliniskt deprimerade människor har svårare att skilja mellan olika negativa känslor än friska individer. Kliniskt deprimerade människor upplever ofta en blandning av sorg, ilska, rädsla och frustration som stör deras vardag. Men det är svårt för dem att förbättra sitt liv och vidta rätt åtgärd om de inte först identifierar vilken känsla de känner och när de känner så, säger Demiralp.
”Föreställ dig till exempel att du inte hade en särskild mätare som visar hur mycket bensin du har kvar i tanken. Då skulle det vara svårt att veta när det är dags att tanka. Vi ville studera om personer med diagnosen klinisk depression har fungerande ”känslomässiga mätare”, om de kan specificera och urskilja olika känslor i samma grad som friska människor så de vet vad de behöver fylla på och när”.
Forskarna rekryterade 106 försökspersoner i åldrarna 18 till 40 år för att delta i studien. Hälften av deltagarna hade diagnosen klinisk depression och hälften hade det inte. Under sju – åtta dagar bar försökspersonerna en handdator, som uppmanade dem att registrera sina känslor vid 56 slumpmässigt valda tillfällen under dagen. De skulle rapportera negativa känslor såsom; ledsen, orolig, arg, frustrerad, äcklad, känsla av skam eller skuld och positiva känslor såsom; glad, upprymd, alert och aktiv. De skulle också gradera respektive känsla efter dess styrka, på en skala från ett till fyra.
När mätresultaten för de två testgrupperna jämfördes fann forskarna stöd för hypotesen att just de kliniskt deprimerade personerna var de som inte differentierade sina negativa känslor i samma grad som de friska personerna.
Men intressant nog märktes inte samma skillnad mellan grupperna när det gällde att identifiera positiva känslor – personer med eller utan klinisk depression var lika kapabla att skilja olika positiva känslor åt. Det är möjligt att människor som är kliniskt deprimerade avsiktligt lägger märke till olika positiva känslor, för att härda ut.
Demiralp och hans kolleger menar att metoden- att registrera sina känslor- som användes i studien kanske är särskilt användbar för att studera just känslor hos människor som är kliniskt deprimerade och att metoden banar väg för fler behandlings- och terapiformer i framtiden.
Förmågan att kunna reglera sina känslor är viktig för både det psykiska och fysiska välbefinnandet. Omvänt antas svårigheter med att reglera sina känslor ligga bakom problem med humörsvängningar och ångest.
”Våra resultat tyder på att det kan vara bra för dig att noga identifiera dina negativa känslor” säger Demiralp. ”Undvik att tänka att du känner dig ”låg” eller ”olustig”, rent allmänt. Var specifik; är det ilska, skam, skuld eller någon annan känsla du känner? Detta kan hjälpa dig att bearbeta känslan och därmed förbättra ditt liv. Det är ett av våra övergripande forskningsmål att hitta metoder som främjar emotionell intelligens hos folk i allmänhet.”

Artikeln är hämtad från sidan: preventdisease.com

ANNONS


Du gillar kanske också...