Jan 152017
 
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInPin on PinterestPrint this page


Den schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs arbete ligger bakom många av de tankesätt vi har när vi talar om vårt inre liv. Han revolutionerade det sätt vi diskuterar drömmar och arketyper på och gav oss ord som ”introvert”, ”extrovert” och ”synkronicitet.” Men det som gjorde honom till en sann pionjär inom psykologin var att han även granskade sin egen inre värld på ett sätt som än idag är unikt.

Drömmar

Ända sedan den mänskliga civilisationens tidigaste början, har drömmar betraktats som en dörröppning till själen. Jung ansåg att de visade oss delar av oss själva som vårt vakna medvetande förträngde: outnyttjade styrkor och okontrollerade skuggfigurationer av personligheten, kvaliteter av oss själva som vi inte uttrycker och önskningar som vi helst inte vill erkänna att vi har. Drömmens funktion är att skapa balans, att kompensera för vår ofta ensidiga inställning till livet och integrera det vi behöver för vår hälsa och tillväxt. Vi vet idag att drömmar kan ha meddelanden till oss som inte bara är relevanta ur en psykologisk synvinkel, utan även kan förmedla angelägen information om fysisk sjukdom. Jung introducerade begreppet ”wholeness” (helhet) för att beskriva syftet med det omedvetna: en förlängning av oss själva, en tillväxtpotential inom den unika varelse som en människan är.

Personlighetstyper

Jung såg de olika dragen i våra personligheter. Han konstaterade att vissa människor fick energi från att interagera med andra människor, medan andra dränerades av det. Introvert eller extrovert, intuitiv eller sinnlig, tänkande eller kännande; han beskrev dessa olika personlighetsdrag som psykologiska typer och det ledde till dagens MBTI- kategorier (Mayor-Briggs personlighetstyper). Genom att normalisera att det finns olika personlighetstyper, hjälpte Jung oss att komma över våra naturliga fördomar mot andras sätt att vara. Eftersom han såg variationen i mänsklig personlighet, ansåg Jung att det inte fanns en terapi som kunde passa alla. Han såg att varje individ har en unik plan för tillväxt, en outtalad inre historia, och han visste – av egen erfarenhet – att den ene mannens medicin är den andre mannens gift.

Den sko som passar en person skaver på en annan,
det finns inget recept på hur man ska leva som passar i alla situationer

C. G. Jung

Arketyper

Jung såg också att det undermedvetna ibland förmedlar information som går bortom det personliga. Han såg att hans patienters drömmar ibland speglade mytologiska motiv från avlägsna, främmande kulturer. Han såg att människors liv följde mönster likt de som skildrats i grekiska tragedier. Han upptäckte de urgamla, rent av tidlösa spår som energin följde: i riktning mot vissa saker och bort från andra, den attraherades av vissa saker och stöttes bort av andra. Jung såg en nivå av psyket som är bortom den personliga och Jung kallade denna nivå ”Det kollektiva omedvetna”.

Jag tänker mig Jung som en sinnets arkeolog, han gav oss kartor av det omedvetna

Terence McKenna

Det kollektiva omedvetna visar oss de eviga, dynamiska kvaliteterna i människans natur, de lever och är tidlösa. En av dess arketyper är figurationen av det motsatta könet och tillika vår själsguide – de Jung kallade Anima (den feminina aspekten) och Animus (den maskulina aspekten). Vi möter denna arketyp både i våra drömmar och när vi träffar en person och blir förälskade vid första ögonkastet. Även om vi upplever denna arketyp via andra, är det i slutändan upp till oss att integrera den i oss själva. När vi väl lärt oss att känna igen dessa arketyper, kan vi upptäcka dem i den klassiska litteraturen, i filmens värld och även i moderna tv-program. Men vi kanske inte riktigt upptäcker dem inom oss själva förrän vi har blivit tilltufsade och sårade av livet och undrar hur vi kunde hamna i en sådan röra (igen). Oftast behöver vi lite hjälp för att få syn på dessa arketyper eller figurationer i vårt eget liv.

Du kan inte bli medveten om något förrän du har rätt metafor för att uppfatta det

Robert Stetson Shaw

Synkronicitet

Jungs psykologi kan egentligen tillfullo förstås genom livsupplevelse och ingenting är ett bättre exempel på detta än mysteriet med synkronicitet. Jung myntade begreppet synkronicitet för att beskriva de särskilda situationer då en yttre händelse återspeglar vårt inre tillstånd. Vad vi får se bli verklighet genom sådana sammanträffanden är det meningsfulla samspelet mellan vårt yttre och vårt inre liv. Att det finns dolda krafter som faktiskt påverkar världen kan vara skrämmande för vissa människor från kulturer som anser sig vara den enda medvetna kraften i universum. Men å andra sidan kan upptäckten att det finns mer som påverkar världen upplevas som en stor lättnad. För att komma över vårt motstånd mot sådana erfarenheter i vårt eget liv, kan det hjälpa att höra andras berättelser och dela vår egen. För att tillfullo införliva meningen med dessa upplevelser krävs det att vi blir mer autentiska – och genomför en verklig inre förändring som ändrar vår inställning till livet.
”Att ta tag i ditt liv här och nu, är det som renar och läker ett varigt sår”, Jung tröttnade aldrig på att påpeka detta. Efter att det som redan hänt har utforskats, leder ytterligare utredningar om gårdagen inte till ytterligare helande. Det gör däremot en förändrad inställning till nuet – och att förändra vår inställning är precis det som är synkronicitetens uppgift.

Vårt inre liv är också verkligt

Uppmärksamheten på vårt omedvetna, våra drömmar och vår inre röst är det som kännetecknar jungiansk psykologi, men detta är inte det avgörande utan det är själva förhållningssättet som är det avgörande. Jungiansk psykologi erkänner att vi är mer än bara vårt ego och att det finns mer i vårt psyke än bara det medvetna sinnet. Med detta i åtanke eftersträvas en förbindelse med den inre rösten inte bara för att skapa ordning och reda, utan snarare för att i ödmjukhet utveckla relationen till en intelligens, närvarande inom oss men större än vår egen. Denna strävan innebär att fördjupa relationen till vår inre natur och dess slutmål är den fullständiga, helhjärtade, totala blomningen av vårt autentiska jag.

Fakta om Carl Gustav Jung på Wikipedia.

Artikeln är hämtad från sidan: themindunleashed.com

ANNONS


Relaterat innehåll på norranoden: